Anmälan inne till Mörksuggejakten

Då har jag som ända deltagare från teamet anmält mig till Mörksuggejakten. Tävlingen går den 11/7 i rättvik och är 70km. Formen har kännts bra senaste tiden så jag hoppas att det blir en behagligare runda än Lida Loop.

Nytt teamställ beställt

Det har varit något av en resa att lyckas beställa ett nytt teamställ, men nu är ordern lagd. Ska komma om cirka 6 veckor, så nu är det bara att vänta snällt…

Lida Loop – 66km

Efter en tidig morgon så stod jag där i elitmotionärsfållan. Eftersom jag var där i tid så lyckades jag få en plats ganska långt fram och hoppades då slippa gå upp för slalombacken pga. att folk framför mig började gå. Starten gick och såklart så började folk framför mig gå. Bara att kliva av och springa upp för resten av backen. Ut på grusvägarna i början var farten hög och det känndes inte helt hudra med den taktik som jag hade tänkt mig, att köra lite lugnar i början för att orka hela distansen.
Efter en stund så hör jag ett hej bakom ryggen och där ligger Viktor. Jag tror att han lägger sig bakom mig en bit för att sen tacka för sig och köra om. Ytterligare ett par km senare dyker Dennis upp och tycker att jag ska hänga på. Ligger bakom honom en bit men väljer att släppa för att inte riskera att gå på för hårt. Resten av första loopen flyter på fint ända fram till sista tekniska partiet. Där tar det stop och i princip alla jag ser går större delen av det kilometerlånga tekniska partiet.

Loop 2

Rullar in mot mål och tjänar en del tid på drickalagningen som jag bokade i samband med anmälan. Väljer att inte stanna alls vid vätskestationen utan kör vidare. Första tekniska partiet passeras utan större problem och så var jag ute på samma grusvägar som på försa loopen. Känner mig pigg och kan trycka på ganska bra. När jag till slut kommer fram till nästa tekniska parti visar det sig att väldigt många av dom som jag hade kört om hade lagt sig på rulle. Han närmast bakom kom upp jämsides och gav lite kred för en bra dragning.
Sen va det in i skogen och en upp för en rätt så rotig uppförsbacke där det tog stopp, det va lite för tekniskt för mig. Efter det så rullade det på med blandat stig och grusväg fram till vätskan där det blev lite vatten och en halv banan. Fick tillbaka lite krafter och körde vidare mot Lida igen. Precis innan Lida så kom banans värsta backe. Jag började bli riktigt sliten och det var brant uppför, sved ordentligt i låren. Sen va det ner för slalombacken och fram till vätskestationen inne på Lida. Där blev det lite cola, vatten och en banan innan jag rullade vidare ut på tredje loopen.

Loop 3

Tredje loopen började med ett par hudra meter riktigt lerig stig som var knappt cykelbar. Upp för en höjd och sen ner igen genom ett väldigt stenigt parti. En bit ner kände jag att det nog inte skulle gå och jag klickade loss från pedalen och skulle stanna men lyckades inte få till balansen bland alla stenar vilket resulterar i att jag ramlar och slår knät i en sten. Tänker inte så mycket på det utan tar mig ner för backen och vidare på en fin slät stig när jag känner att det blir kallt på smalbenet. Tittar ner och ser att det blöder ganska mycket från knät, men det känns bra iaf så det var bara att trampa vidare.
Förbi ett rotigt parti som tog hårt på ryggen. Började bli riktigt trött i ryggslutet nu. En tung backe och lite fina stigar sen visste jag att det skulle bli asfalt en bit innan det var dags för en skön nerförsbacke ner till sista vätskekontrollen. Tryckte i mig ett par bullar, en halv banan och lite cola innan jag trampade vidare och kom till “Kickis lilla fina” som folk på förhand hade sagt skulle vara riktigt tung. Det var den…
Efter den backen va det bara och fokusera blicken ett par meter framåt och bita ihop. Krafterna va i princip helt slut och kilometrarna känndes väldigt långa. Men nu var det bara två stigpartier kvar innan målet och båda skulle vara relativt korta. Efter vad som kändes som en evighet sen jag passerade skylten med 10km kvar så väntade jag otåligt på att nästa markering vid 5km skulle dyka upp. Efter sista stigpartiet så hoppades jag verkligen på att jag hade missat 5km-skylten och visst va det så! En bit in på sista grusvägen så kommer en skylt som säger 4km kvar. Vilken befrielse! Trots att jag blev mentalt glad så gav det ingenting fysiskt. Jag hade verkligen ingenting mer att ge. Benen var slut, ryggen krampade och nacken värkte.
Rullade vidare mot mål och precis innan man ska upp för slalombacken upp till målet så ser jag Viktor. Får en liten energikick av att han faktiskt orkade åka hem efter sitt lopp och sen komma tillbaka för att hejja på mig. Det var väl knapp styrfart upp för sista backen men det va en grymt skön känsla att gå i mål!

Efteråt

Det första jag sa när jag kommit i mål var att jag aldrig skulle cykla igen. Men nu sitter jag och funderar på Mörksuggejakten i Rättvik den 11e juli. Så även om det inte kändes speciellt kul just då så är det ändå nåt som lockar med att ta ut sig totalt.
4:37 blev tiden och jag klarade mitt mål, som var att ta mig runt och att göra det på under 5 timmar.

Rapport Lida loop

Sjukdom i tre månader utan ett enda träningspass samt att jag gick på pencilin på tävlingsdagen gjorde väl att man inte hade de bästa förutsättningarna inför Lida loop. Men var så jävla trött på att inte cykla så jag tänkte att jag får ställa upp ändå, i blåbärsklassen…

Delade blåbärsklassen med Viktor, Tomas var man och skulle köra 65 km (om det nu fanns någon som trodde han skulle genomföra). Starten gick och jag tyckte faktiskt det kändes skapligt över slalombacken. Några kilometer in i tävlingen började det kännas tyngre, men vid cirka 6 km körde jag om Tomas, och då kände jag mig starkare och gladare igen.

Kring milen drogs jag med ett jobbigt håll. Bet hårt i sidan, höll igen lite så släppte det efter några kilometer.

Andra milen, och framförallt sista halvmilen var dock riktigt tung. Här kändes det att man inte hade kört ett enda träningspass på 3 månader. Mot slutet orkade jag faktiskt knappt hålla i styret i stökiga nedförsbackar…

Men man kom i mål i varje fall. Plats 9 av 42 i blåbärsklassen får väl, givet förutsättningarna, ses som rätt skapligt. Grattis även till Viktor som kom 4:a i samma klass och Tomas som var man och slutförde de 65 km (vi nämner inte hans tid).

Länkar

Min träningsdata
Lida loop video